Undersökning

Det behövs ofta omfattande undersökningar och analyser på en specialistklinik för att ta reda på om hypofysen fungerar som den ska.

En undersökning kan omfatta en mängd blodprover som tas vid flera tillfällen under ett dygn, medan andra görs med några veckors och ibland flera månaders mellanrum. Vid brist på tillväxthormon kan läkaren också behöva göra andra undersökningar t.ex. mätning av bentäthet och kroppsammansättning.

Olika sorters undersökningar

Kom ihåg att du som patient före varje undersökning har rätt att få förklarat vad som ska göras och varför!

Insulinhypoglykemi-belastning

Vid undersökningen sprutas ett snabbverkande insulin intravenöst i armen. Var femtonde minut mäts därefter blodsockret och tillväxthormonet under några timmar i syfte att få svar på hypofysens förväntade förmåga att utsöndra tillväxthormon.

Arginin-belastning

Är en annan typ av diagnostik för att upptäcka brist på tillväxthormon. Sjuksköterskan sätter ett dropp med arginin, en aminosyra, och tar sedan efter ett visst tidsschema blodprover i din arm.

GHRH-arginintest

Testets namn är en förkortning av engelskans "Growth Hormone Releasing Hormone", somatoliberin, ett hormon från hypothalamus som frisätter tillväxthormon. Vid detta blodprov mäts denna hormonnivå liksom blodtryck och puls för att få ett mått på den stegring av värdena som kan förväntas vid brist på tillväxthormon.

IGF-1

Förkortning av engelskans "Insulin-like Growth Factor". Det är ett hormon vars effekter påminner om insulinets. IGF-1 är ett mått på GH:s effekt i kroppen. Impedansmätning/DEXA är en helt smärtfri undersökning där sjuksköterskan under några sekunder skickar en mycket svag ström genom kroppen för att på så sätt kunna avläsa hur mycket intracellulär vätska, fett och muskler som finns. Urinprov är vanligt liksom att vikt och kroppslängd noteras vid varje läkarbesök.

 

PP-GEN-SWE-0051-DEC-2016