Varför blir man kortvuxen?

Hur lång man blir påverkas av många olika saker. Ärftlighet spelar störst roll, men också miljön påverkar – till exempel hur mycket näring och trygghet man får. Sjukdomar kan också göra så att man blir kortvuxen.

Föräldrars längd

Arvet från föräldrarna har allra störst betydelse för hur lång man blir. Korta föräldrar får ofta korta barn.

Störningar i arvsmassan

Olika kromosomrubbningar kan ge upphov till syndrom som leder till kortvuxenhet. Några exempel är Downs syndrom, Prader Willis syndrom och Turners syndrom.

Hormoner

Hormoner påverkar längden på flera sätt. Brist på till exempel tillväxthormon och sköldkörtelhormon leder till försämrad tillväxt. Könshormoner behovs för att åstadkomma en normal pubertetsspurt och kan sätta stopp för tillväxten. Höga doser av kortisonbehandling kan leda till försämrad tillväxthastighet. Läs mer om hormoner här

Näring

Näringsbrist är den vanligaste orsaken till dålig tillväxt i världen. I Sverige är det oftast sjukdomar som försämrar näringsupptaget, och därmed tillväxten. Exempel på sjukdomar är celiaki (glutenintolerans) och Chrons sjukdom. Självsvält, anorexi, är också en orsak till dålig tillväxt.

Etnicitet

Olika folkslag blir olika långa, även om skillnaderna minskar efter ett par generationer om de vistas i samma miljö. Till exempel är genomsnittslängden för vuxna i Holland 184 cm för män och 171 cm för kvinnor. I Argentina som jämförelse blir männen 173 cm och kvinnor 161 cm. I Sverige är genomsnittslängden 180 cm för män och 168 cm för kvinnor.

 

PP-GEN-SWE-0051-DEC-2016