Ordlista

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ACTH

Adrenocorticotropt hormon; ett hypofyshormon som stimulerar binjurebarkens hormonproduktion (kortisol och androgener).

Addisons sjukdom

Förlust av binjurebarkens funktion. De livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron produceras inte i tillräcklig mängd och måste ersättas med medicin.

ADH

Antidiuretiskt hormon; ett hormon från hypofysens baklob som reglerar urinvolymen.

Akromegali

Ordet kommer från grekiskan, där akro betyder spets eller ände och megali betyder stor. Sjukdomen orsakas ofta av en överproduktion av tillväxthormon beroende på en i regel godartad tumör i hypofysen.

Amenorré

Uteblivna menstruationer vars orsak bl a kan vara en tumör eller en obalans i äggstockarnas, binjurarnas eller hypofysens hormonproduktion.

Argininbelastning

En typ av diagnostik av GH-brist, d v s brist på tillväxthormon. Vid provtagningen får Du dropp med arginin, en aminosyra, i ena armen medan sjuksköterskan tar blodprover enligt ett tidsschema i den andra armen.

Basedows sjukdom

Sjukdomen benämns ibland som "giftig struma" och är orsakad av överproduktion av sköldkörtelhormon.

Binjure

Binjurarna är två hasselnötsstora körtlar som ligger ovanpå njurarna. Binjurebarken producerar kortisol och androgener efter att ha stimulerats av hypofysens ACTH. Binjuremärgen producerar adrenalin och noradrenalin.

Bisköldkörtlar

Oftast fyra körtlar, två på vardera sida om strupen bakom sköldkörteln, som via hormoner reglerar kalk- och fosfatomsättningen i kroppen; en viktig funktion för skelettet.

Biverkningar

Icke avsedda och oftast negativa effekter av läkemedel givet i normal dosering.

Conns syndrom

Sjukdomen orsakas oftast av ett aldosteronproducerande adenom (tumör), s k primär aldosteronism, i binjurebarken.

Cushings syndrom

Syndromet orsakas ofta av ökad produktion av cortisol, binjurebarkshormoner från förstorade binjurar, tumör i binjurebarken eller långvarig behandling med kortisonpreparat.

DEXA

Röntgenundersökning av skelettet för att mäta bentätheten. Stråldosen motsvarar 1/10 del av en lungröntgen.

Diabetes Insipidus

Sjukdom orsakad av brist på hypofysens baklobshormon ADH vilket resulterar i stora urinmängder och svår törst.

Diabetes Mellitus

Sjukdomen kallades förr ofta för "sockersjuka" och innebär att sockernivån, d v s glukoskoncentrationen, i blodet är för hög. Orsaken kan beskrivas som en transportstörning. Insulin produceras av betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln och har som uppgift att se till så att glukos transporteras in i cellerna för att ge dessa energi. Vid diabetes mellitus typ 1 har man brist på insulin och därmed fungerar inte denna transport. Glukosmolekylerna stannar därför kvar i blodet eller i vätskan utanför cellerna.

Endokrinologi

Läran om de endokrina organen och hormonerna samt deras funktion.

FSH

I hypofysens framlob produceras hos kvinnor det follikelstimulerande hormonet FSH, som påverkar mognaden av äggceller och follikeltillväxt i äggstockarna. En follikel är en blåsa som omger ägganlaget och också innehåller celler som producerar hormonerna östrogen och progesteron. Hos mannen stimulerar FSH spermieproduktionen.

GH

Förkortning av engelskans "growth hormone", d v s tillväxthormon eller somatropin från hypofysens framlob.

GHRH

Förkortning av engelskans "growth hormone releasing hormone", somatoliberin, ett hormon från hypotalamus som frisätter tillväxthormon.

Gigantism

Jätteväxt orsakad av överproduktion av tillväxthormon under barnaåren. Jfr akromegali.

Glukokortikoider

Glukokortikoiderna, bl a kortisol, insöndras från binjurebarken och hämmar inflammatoriska processer och allergiska reaktioner, och ökar proteinnedbrytningen samt omvandlar aminosyror till glukos.

Hyper

Från grekiska; betyder "över".

Hypertoni

Högt blodtryck

Hypo

Från grekiska; betyder "under".

Hypofys

En bönstor körtel som finns på hjärnans undersida i en grop i kilbenet; sella turcica. Hypofysen delas in i framloben och bakloben och har en överordnad funktion för övriga endokrina organ. Hypofysen styrs i sin tur av hypothalamus som tillhör centrala nervsystemet.

Hypofysadenom

Godartad hypofystumör.

Hypofysektomi

Operativt avlägsnande av hypofysen.

Hypofystumör

Hypofystumörer är för det mesta godartade, men kan producera för mycket av de hormoner som hypofysen normalt insöndrar. Så kan t ex för mycket ACTH ge upphov till Cushings sjukdom, för mycket GH kan ge akromegali och för mycket prolaktin kan orsaka störningar i könskörtlarna och ge upphov till mjölkbildning i brösten. Tumörerna är vanligast i medelåldern och växer ofta sakta. De behandlas med operation, strålning, eller medicin och ibland med en kombination av dessa metoder.

De flesta tumörer opereras bort via munnen eller näsan. Ärren är på gränsen till osynliga och återhämtningen går ganska fort. Efterkontrollen är alltid noggrann liksom uppföljningen av nödvändig och ofta livslång medicinering.

Hypopituitarism

Underfunktion hos hypofysen.

Hypothalamus

Hypothalamus är ett överordnat centrum för de endokrina körtlarna och är beläget nära hypofysstjälken. Andra funktioner för hypothalamus är reglering av kroppstemperatur, vätskebalans och aptit.

Hypotyreos

Hypotyreos uppkommer vid brist på sköldkörtelhormon som kan vara orsakad av sjukdom i sköldkörteln — primär hypotyreos, eller sjukdom i hypofysen — sekundär hypotyreos. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkar ämnesomsättningen. Diagnosen ställs med hjälp av blodprov TSH. (Hypertyreos är motsatt; d v s en överproduktion av sköldkörtelhormon.)

IGF - 1

Förkortning av engelskans "Insulin like growth factor", ett hormon vars effekter påminner om insulinets (se Insulin). Produktionen av IGF-1 stimuleras av tillväxthormon och sker i många organ. Det IGF-1 som cirkulerar i blodet produceras framförallt i levern.

Insulin

Insulin är ett hormon som insöndras från bukspottskörteln och har en central roll i kontrollen av många metaboliska processer, bl a sockeromsättningen. Insulin minskar blodsockerhalten och används vid behandling av diabetes mellitus; sockersjuka.

Insulinbelastning

För att diagnostisera brist på GH och brist på kortisol, kan man göra en belastning med insulin. Insulinbelastningen görs på sjukhus och tidsåtgången är cirka två timmar, då Du i ena armen har en tunn nål med ett koksaltdropp, där sjuksköterskan också sprutar in en bestämd mängd insulin. I den armen sätts också en nål, där sjuksköterskan med vissa tidsintervall tar blodprov. Några upplever svettningar och hjärtklappningar som framkallas av insulinet; besvär som är snabbt övergående.

Kortikosteroider

Ett samlingsnamn för s k steroider, som utsöndras av binjurebarken.

Kortikotropin

Adrenokortikotropt hormon, ACTH, är ett hypofyshormon som styr binjurebarkens hormonproduktion.

Kortisol

Ett binjurebarkshormon, hydrokortison, som har stor betydelse för sockeromsättningen och kroppens försvar mot infektioner och allergier.

Kraniofaryngiom

Kraniofaryngiom förekommer hos både barn och vuxna. Det är en form av tumör som ofta bildar vätskefyllda cystor. Dessa behandlas vanligen genom punktion och lokal strålbehandling. Hormoninsöndringen kan påverkas som vid en vanlig hypofystumör, men kan också bli en störning av ADH-insöndringen vilket leder till stora urinmängder.

LH

Det luteiniserande hormonet, LH, bildas i hypofysens framlob ( se också FSH). Hos kvinnor ingår hormonet i vad som kallas östrogensyntesen; en komplicerad process där LH bl a påverkar håligheten efter en follikel, så att den omvandlas till en s k gulkropp som producerar hormonerna östrogen och progesteron. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron.

Lipoproteiner

Föreningar mellan fett och äggviteämnen vilka fungerar som transportmedel för fetter i blodet. Lipoproteiner kan delas in i HDL (tunga), LDL (lätta) och VLDL (mycket lätta).

Metabolism

Ämnesomsättning.

Metastas

Dottersvulst vid tumörsjukdom.

Metopiron

Ett diagnostiskt test för hypofysens förmåga att frisätta hormonet ACTH.

Mineralkortikoider

Insöndras av binjurebarken och reglerar saltbalansen i kroppen, t. ex. aldosteron

Nutrition

Näring

Osteoporos

Benskörhet

Panhypopituitarism

Totalt bortfall av hypofysens hormoninsöndring.

Parathormon

Förkortning av parathyreoideahormon som bildas i bisköldkörtlarna; fyra ärtstora körtlar på baksidan av sköldkörteln. Hormonet har betydelse för kalciumomsättningen i kroppen genom att ta upp kalcium från tarmarna och njurarna. Hormonet frigör dessutom kalcium från skelettet. Överproduktion kan ge njursten, benskörhet och påverkan på centrala nervsystemet samt muskelsvaghet. Underproduktion kan orsaka kramper.

Progesteron

Hormonet progesteron produceras i äggstockarna och påverkar livmoderslemhinnan så att ett befruktat ägg kan tas emot.

Röntgen

För att kunna se de ofta små och svårupptäckta hypofystumörerna, används idag högutvecklad röntgenteknik. Vanligast är magnetisk resonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT), som båda ger en bild av hjärnan i olika skikt. En större tumör kan upptäckas med en traditionell s k slätröntgen. Alla röntgenmetoder är helt smärtfria.

Testosteron

I mannens könskörtlar, testiklarna, produceras i celler mellan sädesgångarna det manliga könshormonet testosteron, vars verksamhet påverkas av FSH och LH från hypofysens framlob. Testosteron stimulerar under puberteten tillväxt och utveckling av könsorganen och manliga karakteristika som t ex utvecklingen av struphuvudets förstoring och skäggväxt.

TSH

Thyreoideastimulerande hormon, d v s sköldkörtelstimulerande hormon med betydelse för tillväxten och ämnesomsättningen.

Tyroxin

Ett hormon som bildas i sköldkörtelns små folliklar; blåsliknande bildningar som bygger upp denna mjuka körtel som väger ca. 20 - 40 gram. Hormonerna har betydelse för tillväxten och ämnesomsättningen. För tillverkning av tyroxin fordras jod. Utan jod förstoras sköldkörteln, vilket kallas struma.

Östrogen

Kvinnans inre könsorgan utgörs av äggstockarna, äggledarna och livmodern. Äggstockarna (ovarierna) producerar förutom äggceller också hormonerna östrogen och progesteron. I menstruationscykeln påverkar östrogen livmoderslemhinnans tillväxt och påverkar också körtlarna i livmoderhalsen att utsöndra ett sekret, samtidigt som slidans slemhinna och bröstkörtlarnas gångar stimuleras till tillväxt.

Till toppen av sidan »

 

PP-GEN-SWE-0051-DEC-2016